Att stödja sig på inlärda könsstereotypier och att förstärka dem är oftast omedvetet och därför är det svårt att själv se när det händer. Stressituationer är en riskfaktor, eftersom vi under stress oftast reagerar automatiskt och enligt gamla mönster. Då återspeglas nödvändigtvis inte vår verkliga värdegrund i vad vi gör.
Det är bra att både tillsammans och för sig själv fundera hur attityder kring kön och dess mångfald syns i tal, gester, handlingar och verksamhetssätt. Det vi gör, men också det vi inte gör, är att använda makt. Det är också bra att komma ihåg att modellerna för interaktion och språkbruk samt sätt att agera på enligt stereotypa förväntningar förmedlas till barnen.
Vi blir alla påverkade av det heteronormativa tankesättet enligt vilket det existerar endast två kön (kvinna/man). Heteronormativitet innebär även att kvinnor och flickor förväntas vara feminina och att de ska uttrycka sin femininitet på ett visst sätt, medan män och pojkar förväntas vara maskulina och att de ska uttrycka sin maskulinitet på ett visst sätt. På grund av det här har vi olika, både medvetna och omedvetna förväntningar på flickor och pojkar om hur de ska vara och bete sig, välja sina intressen och hurdant språk de ska använda.
Heteronormativitet handlar även om att alla förväntas vara heterosexuella och att mellanmänskliga relationer ska vara på ett visst sätt. Därför är det svårt att i jämställdhetsarbete fokusera endast på kön och könsminoriteter – könsnormer är ofta kopplade till sexualitet.
Jämställdhetsarbete handlar om att bryta förlegade föreställningar och ifrågasätta normer som begränsar barnen att växa och utvecklas enligt sin egen potential. En av de återkommande uppgifterna är att utmana och bryta könade normer på daghemmet
När vi strävar efter ett mer jämställt bemötande är det väsentligt att iaktta varför vissa situationer fungerar bra i barngruppen och i vilka situationer man kunde utveckla nya metoder och tillvägagångssätt. Det är först då man ser vilka handlingar som leder till en mer jämställdhetsfrämjande verksamhet som det är möjligt att öka och utveckla hållbara jämställdhetsfrämjande strukturer i verksamheten.
I följande video presenteras konkreta exempel ur vardagen på daghemmet när och hur personalen bemöter barnen olika och hur man kan blir mer uppmärksam på dessa situationer. Videon behandlar också hur könsnormer skapas i vårt tal och att det krävs en reflektion i arbetet för att inte följa eller falla in i gamla (köns)mönster. Därför blir det extra viktigt att inte bara synliggöra könsstrukturerna, utan att vara tydlig i vad målet med arbetet är.
Videon öppnar också upp ett normkritiskt förhållningssätt. Ett normkritiskt förhållningssätt handlar om att känna igen maktstrukturer, att förstå hur normer skapas, hurdana konsekvenser de kan få samt hur vi kan göra på nya sätt. I det här tillvägagångssättet fokuserar vi alltså på hur normer begränsar och utesluter. Normkritik är ett viktigt verktyg i jämställdhetsarbetet.
Stolt, Birthe — Daghemsföreståndare, Daghemmet Flaggskeppet, Griffis, Larrie — Barnträdgårdslärare, Smedsby daghem, Tarvonen, Vera — Specialbarnträdgårdslärare, Päiväkoti Kamppi, Paumo, Milla — Projektledare för projektet Jämställt bemötande i daghem, Mansikka, Jan-Erik — Universitetslektor i pedagogik, Helsingfors universitet, Helldorff, Malin — Utbildare för Machofabriken-materialet, Manninen, Sari — Doktor i pedagogik, Uleåborgs universitet, Sundell, Sara — Ansvarig för jämställdhetsarbete med barn och unga, Folkhälsan, Sundelin, Marina — Daghemsföreståndare, Daghemmet Myran
På videon diskuterades om att välkomna barnen till daghemmet på morgonen. Ett första sätt att observera bemötande av barnen kan göras med papper och penna. Det kan man göra redan imorgon!
Bekanta dig med våra tips över hur du kan reflektera kring hur barnen blir bemötta då de kommer till daghemmet på morgonen.
Bemötande i hallen.(PDF).