Då skolmiljön utvecklas till att bli mer jämställd är det först viktigt att fundera på personalens roll och ansvar. I skolan riktas förändringen i första hand till de vuxna.
Att arbeta med jämställdhet som en del av det pedagogiska arbetet kan kännas främmande av många olika orsaker. En viktig orsak är frånvaron av ett genomgående jämställdhetsperspektiv i lärarutbildningen, vilket innebär att verktyg och metoder saknas hos största delen av lärarkåren. Det här leder till ojämställdhetsproblem i vardagen, som påvisats genom resultaten från PISA-undersökningen, Hälsa i skola-undersökningen och KIVA-skola. De här undersökningar visar att flickor och pojkar får olika resultat och att transunga bemöts olika i jämförelse av cis-elever, både av lärare och andra elever.
Det är lärarnas uppgift att främja jämställdhet i skolan oavsett vilket ämne de undervisar i.
Vi tenderar att tro att vi behandlar alla rättvist och likvärdigt. Studier visar dock att så inte är fallet. Våra förutfattade meningar om kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariationer och andra egenskaper påverkar hur vi behandlar människor och även hur vi möter barn i skolan. Därför spelar självkritik och iakttagande av den egna pedagogiska verksamheten en nyckelroll i förändringsarbetet.
Att komma till insikt kring sina egna stereotypa föreställningar är en längre process som kräver en självkritisk granskning och mod. Det är viktigt att ge processen tillräckligt med tid. Målet är att bli mer medveten och att skapa en mer jämställd skola, där eleverna har utrymme att växa utan begränsande kulturella föreställningar om kön.
I den här videon diskuterar bland annat två unga jämställdhet med utgångspunkt i sina erfarenheter från den grundläggande utbildningen. I videon diskuteras könsnormer i samhället och i skolan, men också kön, lön och ledarskap.
Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Karhu, Veera — Gymnasiestuderande, Pietilä, Penni — Lärare i modersmål och litteratur
Att upprepa inlärda könsstereotypier är ofta omedvetet och därför kan det vara svårt att se när det händer. Stressituationer är en riskfaktor, eftersom vi under stress oftast reagerar automatiskt och enligt gamla mönster. Då återspeglas nödvändigtvis inte vår verkliga värdegrund i vad vi gör.
Det är bra att både tillsammans och för sig själv fundera hur attityder kring kön och dess mångfald syns i tal, gester, handlingar och verksamhetssätt. Det vi gör, men också det vi inte gör, är att använda makt.
Jämställdhetsarbete kräver förståelse för hur vi kan se kön på ett bredare sätt än bara som en biologisk faktor och hur ojämställdhet skapas i skolmiljön. Om det här och allmänt om jämställdhetsarbete diskuteras i följande video.
Paumo, Milla — Projektledare i projektet Tasa-arvoinen kohtaaminen päiväkodissa, Lehtonen, Jukka — Docent i utbildningssociologi, Helsingfors universitet, Teräs, Leena — Projektledare, forskare (Oulun yliopisto), verkställande direktör (SINNI Oy), Sundell, Sara — Jämställdhetsarbete bland barn och unga, Folkhälsan, Manninen, Sari — Pedagogie doktor, Oulun yliopisto, Mansikka, Jan-Erik — Universitetslektor i pedagogik, Helsingfors universitet, Friman, Gerts — Rektor, Kyrkby högstadieskola, Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Ikävalko, Elina — VTM, doktorand
Jämställdhetsarbete innefattar att öka den egna medvetenheten. Även om vi vill och tror oss behandla alla på ett jämställt sätt och vi följer vår egen och skolans värdegrund, så är vi ändå alla delvis blinda för våra egna handlingar.
Att öka medvetenheten kan även betyda att skapa ny information tillsammans med kollegor och elever. Ibland kan ni fästa uppmärksamhet på och reagera på olika saker i er skolmiljö. Därför är det viktigt att lyssna på andra för att bredda sina egna uppfattningar om kön och dess mångfald.
I jämställdhetsarbetet blir kollegerna viktiga samtidigt som de också kan vara en källa till utmaningar. Allt förändringsarbete innehåller ett motstånd, vars grund behöver förstås för att kunna bemötas på ett konstruktivt sätt.
Främjande av jämställdhet är både en professionell och en personlig process. Reflektioner och iakttagelser om hur eleverna påverkas av könsnormerna kan stödja förändringsprocessen och skapa insikter om hur man kommer bort från föreställningar om kön och ser människan.
I följande video kan du se och lyssna på ovannämnda synvinklar:
Friman, Gerts — Rektor, Kyrkby högstadieskola, Romantschuk, Michaela — Verkställande direktör, Hem och skola rf, Helenius, Soile — Skolhälsovårdare, Sompion koulu, Helldorff, Malin — Utbildare Machofabrikens material, Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Paumo, Milla — Projektledare i projektet Tasa-arvoinen kohtaaminen päiväkodissa, Pietilä, Penni — Lärare i modersmål och litteratur, Mansikka, Jan-Erik — Universitetslektor i pedagogivetenskap, Helsingfors universitet
Jämställdhetsarbetet lyckas ofta när den har sin grund i en gemensam diskussion. Vi har alla förhandsuppfattningar om flickor och pojkar och om vad de stereotypiskt är intresserade av. Vi vet att det ofta glöms bort att det finns transunga i skolan. De blir ofta osynliggjorda och de kan inte nödvändigtvis känna igen sig i undervisningsmaterialen.
I den här videon diskuteras lärarens roll samt hur viktigt det är att ta sig mod att be om och ta kritik från eleverna.
Isaksson, Bernt — Rektor, Vikingaåsens skola, Jämsä, Juha — Verksamhetsledare, Sateenkariperheet ry, Karlsson, Bob — Chef för den svenskspråkiga enheten, Utbildningsstyrelsen, Ouakrim-Soivio, Najat — Lektor i historia och samhällsvetenskap, Helsingin normaalilyseo
Bekanta dig med tips på hur du i skolan tillsammans med kolleger, vårdnadshavare och elever kan diskutera om jämställdhet och om jämställdhetslagen,
Diskussion om jämställdhetslagens förankring i vår skola.(PDF).