Tasa-arvo kasvatuksessa

Arbetet börjar med oss

Då verksamheten genomgår en förändring är det till en början viktigt att reflektera kring personalens roll och ansvar i främjandet av jämställdhet i verksamheten. I daghemmet riktar sig förändringen främst mot vuxna. 

Man tror ofta att man bemöter alla rättvist. Forskningsresultat visar dock på att föreställningar om kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning och så vidare påverkar hur man bemöter och förhåller sig till andra. Detta gäller även hur barn bemöts i daghemsverksamheten.

Hur?

Att arbeta med jämställdhet handlar först och främst om att arbeta med sig själv. Att komma till insikt om våra egna fördomar och attityder är en process som det lönar sig att reservera tillräckligt med tid för. Målet är att blir en mer medveten pedagog och göra daghemmet till en jämställd plats där barn får plats att växa och utvecklas utan att bli begränsade av könsnormer. 

I följande video beskrivs olika utmaningar som jämställdhetsarbete kan innebära för personalen. Videon diskuterar exempelvis hur en kan bli medveten om sina egna fördomar under arbetsdagen.

Costiander, Kati — Daghemsföreståndare, Tarvonen, Vera — Specialbarnträdgårdslärare, Päiväkoti Kamppi

Reflektionsfrågor

  • Vad hjälper dig att bemöta barnen på lika villkor och vad hindrar dig från att göra det i praktiken?
  • Vilka “blinda fläckar” i relation till hur barnen bemöts har du upptäckt i ditt arbete som barnträdgårdslärare?
  • Hur kunde vi stödja varandra i att bli medvetna om våra “blinda fläckar”?

Vi lär oss av våra misstag

Som sakkunnig inom småbarnspedagogik har du säkert mycket kunskap om jämlikt bemötande. Det är ändå viktigt att upprätthålla vår kunskap och aktivt granska vår verksamhet i daghemmet. I följande video presenteras hur genusmedvetenhet kan bidra till att utveckla ditt pedagogiska tillvägagångssätt. Jämställdhetsarbete är en långvarig process som sträcker sig till alla områden av småbarnsfostran. Videon betonar att det inte är frågan om att göra ”rätt” och ”fel” då vi lär och handleder, utan om att utveckla det pedagogiska tillvägagångssättet. Här ges exempel på hur man kan komma åt könsstereotypt tankesätt och hur man kan gå tillväga för att exempelvis få fler familjer att känna sig välkomna att delta i verksamheten.

Mansikka, Jan-Erik — Universitetslektor i pedagogik, Helsingfors universitet, Sundelin, Marina — Daghemsföreståndare, Daghemmet Myran, Griffis, Larrie — Barnträdgårdslärare, Smedsby daghem, Jämsä, Juha — Verkställande direktör, Regnbågsfamiljer ry

Reflektionsfrågor:

  • I hurdana situationer har du kommit på dig själv med att göra något som stärker könsstereotyper i verksamheten? Hurdana konsekvenser kan detta ha för dem du bemöter?
  • Hur bemöter ni familjer för att få alla att känna sig inkluderade i verksamheten? Tänk särskilt på familjers mångfald.