Våld, illamående och att inte trivas i skolan hör väsentligt ihop med trakasserier och mobbning. I det här kapitlet reflekterar vi på vilket sätt jämställdhetsfrämjande arbete gynnar utmaningarna med mobbning och trakasserier.

Med hjälp av ett könsperspektiv kan vi bättre förstå de problem som finns i skolvärlden och därigenom ingripa i dem på ett mer effektivt sätt. Skolan uppgift om att främja jämställdhet finns inskrivet i den fjärde paragrafen om lagen om jämställdhet. Samma lag förbjuder även sexuella trakasserier.

Hur?  

Genom att öka personalens och elevernas kunskap om sexuella trakasserier kan vi både förebygga trakasserier samt synliggöra dem i skolans vardag. Målet är att skapa en tryggare och mer respektfull skolmiljö.

I den här videon diskuteras våld och kränkningar i den grundläggande utbildningen.

Helldorff, Malin — Utbildare Machofabrikens material, Lehtonen, Jukka — Docent i utbildningssociologi, Helsingfors universitet, Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Karhu, Veera — Gymnasiestuderande

För att kunna arbeta med frågor som rör våld måste vi förstå våldets många former. Med könsrelaterat våld avses att uppfattningar av kön påverkar hur våldet tar sig uttryck och hur man förhåller sig till våld i vårt samhälle. Studier visar att pojkar och män oftast är de som utövar fysiskt våld. Å andra sidan kan det vara svårare att erkänna och identifiera det våld som män och pojkar utsätts för. Många utövare av våld har själva upplevt våld.  Det är därför vi måste känna igen våldet, men också titta på pojkarnas egna attityder till det.

Respekt som en del av främjandet av jämställdhet

Respekt är en av hörnstenarna i arbetet för att främja jämställdhet. Den pedagogiska utgångspunkten handlar om att ge lika möjligheter åt alla. Följande video belyser vad det innebär att respektera ett barns erfarenhet, till exempel när det gäller att hantera mobbningssituationer. Inledningsvis gås tre nivåer av kön igenom, vilket gör det lättare att förstå de ojämlikheter som är förknippade med könsuttryck. Videon belyser behovet av att ta hänsyn till kön i skolverksamheten, samt vilken påverkan ojämlika möten kan ha och vikten av att involvera barn och unga i jämställdhetsarbetet.

Paumo, Milla — Projektledare i projektet Tasa-arvoinen kohtaaminen päiväkodissa, Lehtonen, Jukka — Docent i utbildningssociologi, Helsingfors universitet, Teräs, Leena — Projektledare, forskare (Oulun yliopisto), verkställande direktör (SINNI Oy), Sundell, Sara — Jämställdhetsarbete bland barn och unga, Folkhälsan, Manninen, Sari — Pedagogie doktor, Oulun yliopisto, Mansikka, Jan-Erik — Universitetslektor i pedagogik, Helsingfors universitet, Friman, Gerts — Rektor, Kyrkby högstadieskola, Harju, Aino — Gymnasiestuderade, Ikävalko, Elina — pol.mag., doktorand

Reflektionsfrågor:

  • Ge konkreta exempel på hur en bred förståelse av kön kan ta sig uttryck i skolans vardag.
  • Hur diskuteras respekt med elever i din skola?
  • Hur effektiva har metoderna som använts varit och varför?

Fyra förhållningssätt till våld

I den här videon presenteras fyra olika sätt som pojkar kan förhålla sig till våld på. 

 Manninen, Sari — Pedagogie doktor, Oulun yliopisto

Reflektionsfrågor:

  • Känner du igen dessa pojktyper i din klass? Om ja, hur tar detta sig uttryck i vardagen? Om nej, vilka slags olika typer av elever finns det i din klass?
  • Vad tycker du om flickornas relation till våld? Undervisar du den typ av flickor som Manninen beskriver? Om inte, kan det finnas andra sätt som flickor utövar makt på?

Det sexualiserade våldet kan vara en del av mobbning

De sexualiserade skällsorden kan vara en del av mobbningen samtidigt som de också kan vara en normaliserad del av maskulinitetsbyggandet. Flickor utsätts i högre grad för det sexualiserade våldet, men också för övergrepp. Den här videon belyser hur kunskapshöjning för alla parter – elever, vårdnadshavare och skolpersonal — är en viktig del i det jämställdhetsfrämjande arbetet.

Helenius, Soile — Skolhälsovårdare, Sompion koulu, Lehtonen, Jukka — Docent i utbildningssociologi, Helsingfors universitet, Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Dorrian, Maria — Projektledare i projektet Sexuella trakasserier i skolan, Stockholms Tjejjour

Reflektionsfrågor:

  • Varför är det problematiskt att använda ”bög” och ”homo” som skällsord?
  • Finns det en gemensam linje hos personalen för hur man ska ta tag i skällsorden och det sexualiserade våldet i skolan? 
    – Om ni har en gemensam linje, vilka är styrkorna och utmaningarna med den?
    – Om det inte finns en gemensam linje, vad skulle vara viktigt att lyfta fram i det våldsförebyggande arbetet?

Ta upp det sexualiserade språkbruket i skolan

Kön och sexualitet är tätt sammanflätade, i princip måste vi alltid ta upp jämställdhet då vi berör frågor om sexualitet. 

Videon öppnar upp diskussionen om det sexualiserade språkbruket som används i skolan och hur arbetet snarare ger verktyg för vardagen än är ett extra arbete och där diskussion är en viktig del i arbetet. Videon introducerar olika uttryck för homofobi som kan iakttas i skolvardagen och dess koppling till skapandet av maskulinitet och av heterosexualitet. Eventuella orsaker till att man inte arbetar mer aktivt jämställdhetsfrämjande reflekteras, samt vad som är målet med arbetet.

Helldorff, Malin — Utbildare Machofabrikens material, Lehtonen, Jukka — Docent i utbildningssociologi, Helsingfors universitet, Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Karhu, Veera — Gymnasiestuderande

Reflektionsfrågor:

  • På vilka sätt uttrycks föreställningar om maskulinitet och heterosexualitet genom negativa handlingar i er skola?
  • Vilka är dina metoder för att ta tag i sexualiserat språkbruk i skolvardagen och upplever du att du har tillräckligt med verktyg för att göra det?

Ta skällsord på allvar

Genom att  involvera eleverna i det jämställdhetsfrämjande arbetet så får de mer kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och skolpersonalen får kunskap om vad som faktiskt händer i skolan. Videon ger tips på hur man griper in och reder ut, exempelvis genom fostrande samtal.

Dorrian, Maria — Projektledare i projektet Sexuella trakasserier i skolan, Stockholms Tjejjour,  Vingren, My — Projektledare, Tjejer med dolda funktionsnedsättningar, Stockholms Tjejjour, Helenius, Soile — Skolhälsovårdare, Sompion koulu, Harju, Aino — Gymnasiestuderande, Karhu, Veera — Gymnasiestuderande, Manninen, Sari — Pedagogie doktor, Oulun yliopisto

Arbete mot våld och sexualiserat våld

Nedan finns en länk till ett material som behandlar arbetet mot våld och sexualiserat våld. Bekanta dig med tipsen i materialet och med instruktionerna hur du kan ta upp ämnet med eleverna.

Sexuella trakasserier – diskussionsunderlag. (PDF).

Att förebygga sexuella trakasserier

Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män innefattar stycken som berör skolor. Varje skola måste ta i beaktande stycket undanröjande av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. I Utbildningsstyrelsens (2020) guide finns teman som skolpersonalen kan omsätta i praktiken i sitt eget arbete: 

Handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter.

Reflektionsfrågor:

  • Hur kan de olika delarna i guiden omsättas i praktik i skolans vardag?
  • Hur kan eleverna tas med i arbetet att förebygga sexuella trakasserier?